Transdisciplinary Approaches in Documentation

Under de senaste hundra åren har inte den metodologiska bakgrunden i vetenskapliga discipliner och deras forskning förändrats i större omfattning. De idémässiga målen med ordnandet av kunskap i databaserna skiljer inte mycket från traditionella kortlådor. De tillhandahåller, om ens det, ett begränsat stöd för väl strukturerad information om form och innehåll. Den traditionella analoga användningen av dokumentationen bygger på mer eller mindre fragmentiserade informationsenheter, t ex enkla fälttyper som målare, samlare eller författare.

Med ett mer modernt anslag blir dokumentationen mer fokuserad på processer och händelser. Därmed blir ”vad, vem, var och när” mer tydligt kopplade till varandra. Inom vetenskapen skulle detta ge möjlighet att fånga kunskap på ett större djup än att enbart administrera data.

Dessutom är dokumentation av händelser och processer en förutsättning för den gränsöverskridande informationen, dess integrering och skapandet av kunskapsnätverk över Internet.

Arbetsgruppen är ett forum för diskussion kring digital dokumentation, studiet av detta ur metodisk synvinkel etc. Forskare från universitet och vetenskaplig domän är välkomna att delta.

• Vilka särskilda idéer finns inom olika forskningsspråk?
• Hur gör man dessa specifika ideer allmängiltiga?
• Finns det skillnader mellan metodologiska strukturer i arkeologiska och biologiska typologier?
• Hur kan man mappa vetenskaplig kunskap på ett domänneutralt sätt.

Siegfried Krause, Chair
s.krause@gnm.de
Germanisches Nationalmuseum, Department of Cultural Informatics, Nuremberg, Germany

Günther Görz, Co-Chair
goerz@informatik.uni-erlangen.de
Friedrich-Alexander-University of Erlangen-Nuremberg, Department of Computer Science 8 Artificial Intelligence, Germany

Georg Hohmann, Co-Chair
g.hohmann@gnm.de
Germanisches Nationalmuseum, Department of Cultural Informatics, Nuremberg, Germany